Två år sen...vi packade bilen och med nervösa magar satt på släpet på dragkroken för att sedan rulla mot Skåne.

2 år sen jag fick min dröm ponny!

Kommer ihåg dagen så himla väl. Mamma ville inte åka själv ifall något skulle hända på vägen därför åkte hennes vän och gänget med. Först vad vi och kollade på en ponny åt en i "gänget". Ville att tiden skulle gå fort så att jag snabbare fick träffa den tjocka och tjuriga lilla ponnyn som kanske skulle bli min. 

Tiden gick sakta men tillslut var vi framme. Det första Blackis gjorde var att klämma min arm... Lyckat.

Blev smått ledsen och undrade om han verkligen var den rätta? 

 

I väntan på att vetrinären skulle komma och kolla igenom honom kollade vi in stället då det nämligen var en zoo butik.Det fanns alltså åsnor, hundvalpar, papigojor, lamor,ödlor och allt möjligt där.

När väl vetrinären kom till plats var magen helt i uppror. Sjukligt nervös. Ville absolut inte åka hem med lådan tom...

 Vetrinären kolla igenom honom och kunde inte se något fel. Lyckan var total....tills....vi skulle få in honom i den läskiga lådan.

Där tog det stop. han lyckades få på 2 hovar på luckan. Sen ville han inte gå mer. Tillsammans med ägaren fick mamma lyfta upp hov för hov för att få in han.

Väl inne stod han lugnt och fint och vi kunde köra hemmåt.

(vill ni veta detaljer så stannade vi även på donkan. Blackis stog sten cool även om stora lastbilar körde förbi när vi väntade på maten som de andra hämtade åt oss).

När vi var nära stallet smsade jag två vänner som bor nära stallet. Dem kom självkalrt för att kolla på snyggingen. Dock vile han inte visa sig då det var väldigt svårt att gå ur transporten.

Och ja där börjar vår resa framåt..! 

En av bilderna från provridningen. Han hoppade hur underbart som helst!

 

Kan inte riktigt påstå att vi såg särskilt säkra ut! ;)

Och ännu en gång : Vi har lärt att jobba som ett team. Att gå igenom motgångar och njuta av framgångarna. Precis som det ska vara. Jag och min ponny!

Love!